Tuesday, May 13, 2014

Om förberedande konstskola


Jag är lite arg. Arg över att ingen har kunnat tala om för mig varför jag behövde gå förberedande konstskola tidigare och vad det innebär. Jag är lite arg över att jag inte kom på det själv tidigare, inte vågade lita på min konstnärliga förmåga utan ständigt sköt upp det som var mitt allra största kall i livet. Nu befinner jag mig själv på en punkt som jag bara kunde drömma om tidigare. Som nästan var ouppnåelig, omöjlig. Jag kom in på Konstfack! Men hur fan gick det till? Nu är jag plötsligt bara inne. Antagen. 

Jo den där konstskolan som jag började på i höstas gjorde det. Jag som stretat emot i så många år trots att jag väl känner till statistiken. De som går förberedande konstskola har större chans att komma in i himmelriket. Men två hela år på icke-högskolenivå och med en svidande terminsavgift fick mig att rynka på näsan vid tanken. Om andra (fåtal) kommer in utan dessa fåniga skolor måste väl även jag kunna. Men som så många andra har erfarenhet av skapade jag inga konstnärliga stordåd under tiden jag arbetade och levde ett normalt liv. Jag försökte men tiden räckte aldrig till och inspirationen sov. 

Till sist kommer den dagen då man inte längre får ungdomsrabatt på flygbussarna, museer och den växande tanken om att jag bör ha kommit någon vart gnager i mitt samvete i samma takt som högerregeringen uppmanar mig till att skaffa en ”riktig sysselsättning”. Så stressen fick mig att se förberedande konstskola som en sista chans, ett sista ryck och om det inte betalar sig, måste jag gå vidare i livet (alla som vill kan inte bli konstnärer trots allt). 

Jag valde Gerlesborgsskolan som ligger lagom centralt (Ropsten) vars rykte var gott. I min envishet sökte jag in till år två direkt (jag är ju inte gjord av pengar), kom in, och ganska snabbt börjar man fatta galoppen. Jag som hela tiden trott att det var min teknik det var fel på. Att jag inte var tillräckligt tekniskt utvecklad eller så kanske jag inte hade något att uttrycka? Det handlade ingenting om det. Det handlar endast om att ta sig själv på allvar, se att andra gör det, befinna sig i en kreativ miljö och lära sig förstå vad konst är. Människor som kommer in på konsthögskolorna behöver inte ens kunna rita eller måla. De behöver kunna skapa och (delvis) förstå konst. 

Så sökte jag direkt in till mastern i Visuell Kommunikation på Konstfack och kom in, trots att mina lärare hade betvivlat att det skulle gå vägen.

Den förberedande konstskolan hjälpte mig. Surt nog. Men tack nog! Surt just för att det lägger på utbildningsår på en redan lång högskoleutbildning. Surt för att dessa förberedande skolor kostar pengar (runt 10 000 per termin) vilket bidrar till att många människor med dålig ekonomi, svårighet att ens få arbete, eller med annan bakgrund väljer bort alternativet och kanske aldrig kan ta sig till konsthögskolorna. Men tack, för det hjälpte mig så jag från en ny plattform kan lära mig mer och utvecklas.

Så den jobbiga sanningen är, förberedande konstskola kommer hjälpa dig komma närmare utbildning på högre nivå. Hela 96% av studenterna på Kungliga Konsthögskolan har läst förberedande konstskola, de flesta i hela tre år eller mer! Källa: När Friheten sätts på prov

Precis som alla andra lopp är det riggat, men det är bara att springa.

Sunday, February 23, 2014

Samma visa om och om igen

Den känslan av att förbanna sig själv genom att uttala, skriva eller formulera något högt har gjort mig rädd och förlamad till att skriva. Jag vill skriva. Mycket.

Efter maj månad avgörs mitt liv för ytterligare ett år framöver och tills dess kommer jag vara tyst, tyst.

Tuesday, February 05, 2013

Slut på C-uppsats

Jag är nu klar med min C-uppsats och väntar på att ansöka min kandidatexamen i konstvetenskap. Kursen avslutades med en olycklig opponering för min del vilket var både frustrerande och pinsamt, utan att gå in på några detaljer. Men tack vare min fantastiska handledare och en skola med personal som engagerar sig i sina elever kan jag gladeligen säga att inblandade gjorde sitt bästa för att jag skulle kunna lämna skolan utan att känna mig olycklig. Jag är väldigt glad över det, och främst för att jag haft en sådan stöttande och klok handledare. Med erfarenhet av att ha läst konstvetenskap på Södertörn och eftersom jag känner att det är en lyhörd och progressiv skola kan jag bara rekommendera den för de som är intresserade av att läsa humaniora och framförallt konstvetenskap. Nu erbjuder Södertörn tyvärr inte Masterprogram i konstvetenskap vilket är hemskt synd. Annars hade jag definitivt stannat kvar. Jag kommer söka mig vidare för studier på avancerad nivå någon annanstans.

Monday, November 12, 2012

Origami christmas wreath

Som ni kanske vet så avskyr jag vintern. Mest för att det är en tid då jag ständigt går runt och fryser och är trött. Därför tar jag noga tillvara på de ljuspunkter som finns under vinterhalvåret och det är givetvis julen. Jag älskar julen! Jag börjar julpynta i mitten av november för att få ut så mycket julstämning som möjligt. (Att julmysa under endast en månad tycker jag är snålt)

I år har jag skapat min egen julkrans trots att jag inte längre är speciellt pysslig av mig. Här har du en beskrivning på hur du ska vika. Sidan är på spanska men man förstår ändå. Mitt papper är köpt i Japan men fint origamipapper hittar du på de flesta större välsorterade hobby/konstnärsbutikerna nu för tiden. Ett tunt papper ger nog bäst resultat. Lycka till!

-------------------------------------------------------

As you may know, I hate winter. Mostly because it is a time when I constantly go around freezing and am tired. Therefore, I carefully collect the nice things about winter during the winter months and it is of course Christmas. I love Christmas! I'm starting to decorate for Christmas in the middle of November to get as much Christmas spirit as possible. (To be all cosy for only a month is too cheap)

This year I have made my own Christmas wreath.
Here's a description of how to fold it. The site is in Spanish but you will understand anyway. My paper is purchased in Japan but nice origami paper can be found at most big, well-stocked hobby / art stores nowadays. A thin paper probably gives the best results. Good Luck!

My Christmas wreath!

Sunday, September 02, 2012

female only-guild

Jag tycker att det är viktigt att kvinnliga spelare ska få hävda sig och ta plats i en spelvärld där "seriösa spelare" många gånger antas vara män. Jag har spelat World of Warcraft i ungefär ett år nu (jag vet, hoppade på tåget sent) och letade efter ett sk. guild som var till bara för kvinnor. Det måste ju finnas och efterfrågas tänkte jag. Efter att ha frågat runt på lite forum märkte jag att 1. andra kvinnliga spelare letade som jag och 2. att många inte förstod varför det skulle behövas överhuvudtaget, eller om det ens skulle fungera med tanke på hur mycket "kackel" och "drama" det blir bland tjejer. Underbart resonemang tänkte jag, de under punkt två besvarar ju sina egna frågor.
Så hittade jag två guilds på EU server Saurfang: Saurfang Sorority för Horde och Valkyries of Varok för Alliance. Om du är kvinnlig spelare, joina!
För amerikanska spelare finns Daughters of the Horde och Daughters of the Alliance

-------------------------------------------------------------

I think it is important that female players can compete and take place in a game world where "serious players" often assumed to be male. I've been playing World of Warcraft for about a year now (I know, I'm late) and was looking for a guild that was just for women. There must be or must be requested I thought. After asking on some forums, I noticed that 1. other female players was looking for one like me and 2. that many did not understand why a female guild would be necessary at all, or if it would even work considering how much "cackle" and "drama" there is among girls. Wonderful reasoning, I thought, those from number two answers their own questions.

So I found two guilds on EU server Saurfang: Saurfang Sorority for Horde and Valkyries of Varok for Alliance. If you are female player, join!

  For U.S. players there's Daughters of the Horde and the Daughters of the Alliance


Me on my wind rider

Saturday, June 30, 2012

Like autumn

I Umeå. Det stormar, ösregnar och är 15 grader varmt men brasan sprakar. Det är skönt att vara hemma.

-------------------------------------------------------------

In Umeå. It's stormy, pouring rain and 15 C/59 F but the fire's crackling. It's good to be home.


Wednesday, June 13, 2012

Separation

Jag är tillbaka till vad jag tror är mitt hem. Egentligen känner jag för att vara tyst, vara upprörd över att jag inte helt vet vad som är hemma. Jag känner för att vara tyst, vara inne och inte känna för ett tag. Den här tiden är nog värst då minnena är färska och känslan av de personer man älskar men lämnat kvar är stark.

Jag kommer börja prata snart igen.

------------------------------------------------

I'm back to what I believe is my home. Actually, I feel like being quiet, being upset because I do not quite know what is home. I feel like being quiet, being indoors and not feel for a while. This process is probably the worst when memories are fresh and the feeling of the people you love but left behind is still strong.

I will start talking again soon.


Ilsan park